Inloggningen misslyckades, kontrollera användarnamn/lösenord
Gå till innehåll
Jusek

Längre högskoleutbildning lönar sig inte

Den 16 oktober är sista anmälningsdag för högskolestudier. Nu visar en ny rapport från Jusek att akademiker kan förlora ekonomiskt på att läsa längre högskoleutbildningar. Kvinnor med längre utbildning tjänar dessutom mindre än män med kortare utbildning. Jusek efterlyser alternativa karriärvägar för akademiker och en översyn av skattesystemet.

– För individen har den ekonomiska vinsten av en akademisk utbildning minskat sedan millennieskiftet. Vår nya rapport visar dessutom att en längre utbildning inte ger en högre lön än kortare. Ska Sverige konkurrera som kunskapsnation behöver vi se över hur skattesystemet bättre kan belöna längre utbildning, främst genom lägre marginalskatter, säger Sofia Larsen, ordförande för Jusek.

Inför vårterminen funderar många studenter på vilka kurser och program de ska söka till. Juseks nya rapport visar att ekonomer och samhällsvetare förlorar ekonomiskt på att läsa en längre utbildning. Rapporten bygger på lönestatistik från 27 000 samhällsvetare, ekonomer, jurister, kommunikatörer, systemvetare och personalvetare.

Undersökningen visar dessutom att kvinnor inte kan kompensera för löneskillnaderna mellan könen genom att välja en längre utbildning. En kvinna som har läst 240–299 högskolepoäng, motsvarande en magisterexamen, får en lägre livslön än en man som har läst 180–239 högskolepoäng, motsvarande en kandidatexamen.

För att göra längre utbildningar mer lönsamma för individen vill Jusek, förutom en översyn av skattesystemet, se alternativa karriärvägar för akademiker. Tjänster som premierar längre utbildningar och bör innebära en högre lön.

– Högt specialiserade akademiker är viktiga för alla organisationer. Många arbetsgivare behöver bli bättre på att tillvarata kunskapen hos personer med längre högskoleutbildningar genom att erbjuda möjligheter till utveckling i specialistroller. Det måste finnas andra karriärvägar än att bli chef, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Se tabell nedan.

Om undersökningen

Rapporten bygger på Juseks löneenkät och avser löner för yrkesverksamma medlemmar med anställning i oktober 2016. Löneskillnaden som presenteras tar hänsyn till effekter av deltidsarbete, bransch, arbetsområde, antal års erfarenhet, antal högskolepoäng, utbildning, arbetsgivarbyte, sektor och chefsbefattning. Resultaten som redovisas är baserade på nettolivslönen, vilket är den genomsnittliga lönen från examen till pension, minus utbildningsrelaterade kostnader.

För mer information, kontakta:

Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek 070-665 29 90 daniel.lind@jusek.se

Hanna Birath, pressansvarig på Jusek 070- 665 29 55 hanna.birath@jusek.se

Tabell: Genomsnittlig livslön uppdelat på kön, utbildningsinriktning och utbildningsnivå

Utbildningsgrupp och nivå

Nettolivslön

Samhällsvetare

Kvinna

Man

180–239   hp

20 367 774

21 734 094

240–299   hp

19 475 918

21 074 258

Över   300 hp

19 429 451

19 920 803

Ekonomer

Kvinna

Man

180–239   hp

21 271 374

24 459 714

240–299   hp

21 394 918

23 979 098

Över   300 hp

18 689 387

20 900 519


Rapport Minus med master




Senast ändrad: 2017-10-12